Läsningen innebär, som Luke och Freebody ser det, fyra aktiviteter: avkodning, semantisk förståelse, användning av texter och ett kritiskt förhållningssätt till texten. Läsning sker både enskilt och tillsammans med andra.
Läsinlärning sker på olika sätt. Man kan gå från delar (grafem och fonem) till större delar (ord) vilket då kallas för syntetisk metod. Man kan också gå från ord till dess delar, kallat analytisk metod. Men eftersom läsinlärning är mer än avkodning, enligt Luke och Freebody, så pågår läsutveckling hela livet.
Hypotesen om kognitiv kapacitet säger att hjärnan har begränsat med resurser. Om avkodningen ställer en läsare inför stora problem blir det inga resurser över för de andra tre delarna av läsandet, t ex att förstå orden (semantisk förståelse). Denna teori förklarar varför dyslektikern som tragglar sig igenom en text inte förstår något av den.
Enligt Frith innehåller avkodning tre steg.
- Logografisk läsning, alltså igenkänning t ex av loggor på skyltar och paket.
- Fonologisk/alfabetisk läsning som innebär att man kan bokstäverna och vet hur de låter. Här upptäcker läsaren att ord går att dela upp i mindre enheter. Läsaren blir fonologiskt medveten.
- Ortografisk läsning inträder när läsaren läser hela orddelar eller ord; läsningen är automatiserad. När en van läsare stöter på ett nytt, svårt ord, upphör den ortografiska läsningen och en fonologisk läsning tar dess plats.
När en läsare har en väl utvecklad ortografisk läsning kan alla kognitiva resurser används för att Luke och Freebodys tre andra aktiviteter.
För att förstå en text behöver läsaren förstå de flesta av orden i texten. Är texten för lätt sker ingen ordförrådsutveckling, är texten för svår går både ordförrådsutveckling och förståelse om intet. Här följer två praktiska tips till läraren:
- Välj texter med lagom många nya ord för att maximera ordförrådsutveckling och förståelse.
- Uppmärksamma elever på att kända ord kan ha för eleven okända betydelser.
En elevs ordförråd hänger till stor del samman med home literacy, alltså vilka skriftspråkspraktiker man vuxit upp med. Det kan handla om högläsning ur böcker, gemensam läsning av tidningar, tillgång till papper, pennor och kritor etc.
Läsning i klassrum sker inte bara enskilt. Den är också gemensam i olika konstellationer och kopplad till både samtal och skrivande. Alla dessa aktiviteter samverkar, vilket begreppet literacy fångar.
Judit Langer menar att läsning är att skapa föreställningsvärldar. För att kunna göra det måste en läsare 1. Ha förkunskaper och använda dessa i läsningen och 2. göra inferenser. Som lärare kan man hjälpa eleverna att aktivera sin förförståelse. (Men hur detta sker tar inte denna artikel upp. Så hur aktiverar vi som lärare elevers förförståelse?)
Så hoppar artikeln vidare till området lässtrategiundervisning a la Duke och Pearson.
- Beskriv strategin explicit
- Lärare modellerar inför eleverna
- Gemensam tillämpning av strategin
- Eleverna tillämpar allt mer på egen hand (grupper, par, enskilt)
- Arbeta på helt egen hand
- Uppföljning i klassrummet
”Målet med lässtrategiundervisning är att eleverna ska automatisera sin läsning så att de (omedvetet) väljer och använder den strategi som de anser fungerar bäst i läsningen av en given text” (s. 7).
Artikeln nämner flera strategier och den som jag fann mest intressant var att identifiera luckor i en text. Eller tomrum. Dessa behöver naturligtvis fyllas, vilket kallas för att göra inferenser. Ett tomrum kan bestå av att göra ett hopp i tiden.
Artikeln påpekar också att lässtrategierna inte är poängen utan den förståelse av text som bruket av dem erhåller.
Några tankar till om det praktiska arbetet i klassrummet utifrån artikeln:
- Välj texter medvetet, så att eleverna kan identifiera sig med texterna.
- Skapa par-/gruppuppgifter som kräver allas deltagande för att uppgiften ska gå att utföra. Då engageras alla och måste utveckla sin språkanvändning.
- I arbete med multimodala texter behöver eleverna få extra stöd att uppmärksamma bilder och hjälp att förstå dem och koppla dem till texten.
Referenser
Winlund, A; Lyngfelt, A; Wengelin, Å; Lindholm, A. (2015). ”Elever läser”. Skolverket.https://lasochskrivportalen.skolverket.se/
Calles Läslyft 