av Johan Elmfeldt
Den åttonde artikeln i modulen är blott tre sidor lång och saknar referenser. Den rekapitulerar kort och enkelt några bärande tankar från artiklarna samt kommenterar några av filmerna. Inget nytt alltså…
Efter att ha ögnat igenom artikeln en gång till så börjar jag fundera vidare. Nätet är ju socialt, man delar med sig där, en del gratis, andra mot betalning. På nätet letar man delat material som man delar vidare. Kanske är en relevant beskrivning av nätet att det är en delnings- och vidaredelningskultur. Så vänder jag blicken mot skolan och funderar om den är en delningskultur. Jag har just rättat 55 nationella prov i samhällskunskap. 55 nior har skrivit och svettats i 4 timmar var. Jag har alltså försökt bedöma ca 200 timmars skrivande och kryssande. Detta prov är allt annat än delning. Endast jag läser, någon kollega ska titta på några tveksamma svar och ge en second opinion; sedan låser vi in allt ihop i ett arkiv för sekretessens skull. Ingen delning alls. Kanske digitaliseringens viktigaste frågor till oss som pedagoger är dessa: Ska/ska inte elevernas lärande delas? Var, hur och med vem ska detta delas?
Calles Läslyft 