av Martin Stolare
SO rymmer fyra ämnen som språkligt skiljer sig en del från varandra, genom att de är förankrade i fyra olika universitetsämnen som vart och ett har sin utformning. Sh och ge är kopplade till samhällsvetenskap och ge har även kopplingar till naturvetenskap. Re och hi har däremot sin hemvist i humaniora. Sh och ge använder ofta modeller för att att beskriva kunskap, medan re och hi oftare tar till eller förhåller sig till berättelser.
SO-ämnena idag har en medborgarbildande uppgift. Vidare har de en identitetsskapande uppgift i det eleverna ges möjlighet att fundera över frågor som: vem är jag?, varifrån kommer jag? och vart är jag på väg? SO-ämnena erbjuder en upptäcktsfärd i vilken eleverna får besöka olika delar av samtiden och deras historiska rötter.
Eleverna har från sin livsvärld med sig ett vardagsspråk in i so-ämnena och möter där ett ämnesspråk. Det kommer med ett konkret språk och möter ett abstrakt språk. Dessa båda språk ska blandas, ett hybridspråk utvecklas. Ett av undervisningens mål är att eleverna ska kunna skifta mellan båda dessa språkformer.
I historia ska eleverna enligt historiedidaktikern Erik Lund lära sig
- sakkunskaper
- begreppskunskap
- metodisk kunskap, alltså kunskap om hur kunskap skapas
Det finns två slags begrepp: sakbegrepp (livsåskådning franska revolutionen) och tankebegrepp (kontinuitet – förändring, orsak-verkan).
Hattie talade om synligt lärande. I so innebär det att man talar med eleverna om det de ska kunna, bland annat förmågan att använda språket till att utveckla komplexa resonemang. Genom detta metasamtal kan lärandet bli synligt.
So-texter bjuder på en rad svårigheter
- De kräver mycket bakgrundskunskaper.
- Det finns ingen tydlig berättarstruktur, vilket gör det svårt att hitta den röda tråden.
- teknisk och abstrakt vokabulär
- Konkret koppling till ett sammanhang saknas.
- Informationstunga
Mer om det abstrakta. Många begrepp går det inte att materialisera, de går inte att ta på. För att göra det abstrakt mer konkret tillgriper so-lärare studiebesök, dramatiseringar, rollspel. Dessa grepp kan jämföras med no-ämnenas experiment.
Samtal är viktigt i so. Så många som möjligt måste komma till tals i detta samspel. EPA är en modell sprungen från cooperative learning och syftar till att få alla delaktiga i samtalandet.
I so möter eleverna multimodala texter. Geografin har kartor och tabeller, bilder är viktiga i historia och religion. I historia florerar många olika slags föremål. Via nätet, t ex filmer på You tube, så möter vi vardagsspråket på fler arenor. Vardagsspråket utmanar skolspråket.
Modulens film
Lite för enkel. Skrapar på ytan på många frågeställningar utan att få så mycket sagt. Mest intressant var att se ett klassrum med olika stödstrukturer på väggarna. Det är något jag kan bli bättre på – att få upp på väggarna vad vi gör samt stöd för detta.
Calles Läslyft 