av Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl Läs artikeln som pdf.
Skrivande är situationsbundet, skrivkompetens utvecklas alltså i olika omgivningar. Varje skrivtillfälle är mer eller mindre unikt. Man socialiseras in i skrivande. Alltså räcker inte en kontext, t ex svenskundervisning, eftersom den bara är en av många sociala kontexter. Följer av detta gör att alla lärare måste bistå sina elever att socialiseras in sitt ämnes skrivande. Ett problem alla lärare har att brottas med är att man är så hemma i sitt eget ämne och dess språk, så att man kanske inte ens ser det. Det är så självklart, kunskapen hart blivit tyst (Polanyi).
Generell och specifik skrivkompetens
Skrivkompetens har en del som är generell och en annan del som är specifik. Vissa skrivfömågor återkommer i en lång rad genrer i olika ämnen, t ex beskriva, förklara, resonera. Dessa kallas generiska eller generella. Andra skrivkompetenser är unika eller specifika för i en viss situation. De generiska skrivförmågorna kan alla lärare hjälpas åt med att lära ut, medan de specifika enbart respektive ämneslärare kan lära ut. Slutsatsen blir att alla lärare är skrivlärare. Ett exempel på det senare är att jag som svensklärare inte behärskar genren laborationsrapport i kemi, vilka t ex ska skrivas i passivum. Det är enbart kemiläraren som kan undervisa i denna genre.
Extrovert och introvert skrivande
Skrivande vars avsikt är att lära kan benämnas introvert medan skrivande vars syfte är att kommunicera med andra kan kallas extrovert. Egna minnesanteckningar är ett exempel på introvert skrivande, ett blogginlägg är ett extrovert skrivande. (Sen vill jag direkt notera att jag har ett dubbelt syfte med dessa blogginlägg. Mitt första syfte med detta skrivande är att jag ska lära mig. Men den metod jag använder är att skriva förklaringar för andra. Mitt bloggande är alltså på samma gång introvert och extrovert.)
I avsnittet noterar författarna att vårt samhälle är ett skriftsamhälle och eftersom skriften blir allt viktigare, blir ”tröskeln för inträde allt högre” (Säljö i artikeln).
Textaktiviteter
Textaktiviteterna förklaring, ställningstagande och berättelse nämns i flera kursplaner och eleverna behöver undervisning om vad som kännetecknar dessa olika aktiviteter. (Jag rannsakar mig själv och konstaterar att jag undervisar om berättelse och ställningstagande på ett handfast sätt, men inte alls lika stöttande kring förklaring.)
Vanligt är att tala om sex olika textaktiviteter:
| Textaktivitet | Syfte | Genrer | Struktur | Språk |
| 1. Berättelse | Underhålla | Filmer, spel skönlitteratur | Situation, händelseförlopp, poäng.Kronologisk med tidsrelaterade satser | Konkreta personer, platser. Handlingsverb. |
| 2. Åter- berättelse |
Återge det man sett, hört, läst | Recension, redovisningar, loggbok, dagbok | Situation, händelseförlopp, | |
| 3. Beskrivning | Heltema, deltema | Statisk verb: ha, vara, bestå av. | ||
| 4. Förklaring | Uttrycker hur något är, var, blir | Problem, utredning, slutsats | Precision i språk.Abstrakta substantiv: slutsats, konsekvens. Kontrast (naturligt-onaturligt), jämförelse. Konnektorer: men, dock, eftersom, däremot. |
|
| 5. Ställnings-tagande | Insändare, debattinlägg | Åsikt, skäl, slutkläm | Verb som uttrycker åsikter: tycker anser.Värdeord: usel, möjligt, risk, lösning. Kontraster. |
|
| 6. Instruktion | recept | Mål, handling, resultat | Verb i imperativ. |
Dessa aktiviteter kan vara renodlade i en text. Men flera olika aktiviteter kan också blandas i en text.
Horisontell och vertikal diskurs
Textaktiviteterna berättelse, återberättelse och beskrivning är horisontella, alltså reproducerande. Ger relativt ytlig kunskap. Förmågorna resonera, analysera och argumentera tränas inte i dessa aktiviteter. För det behövs en vertikal diskurs. I denna tänker man bortom här och nu. Ex: Ställa upp hypoteser om framtiden, kritiskt tänkande, analys, systematik, föreställa sig alternativ. Att skriva förklaringar eller ställningstagande är aktiviteter inom den vertikala diskursen.
Ivanics sex skrivdiskurser
- Färdighet. Viktig är stavning, ordförråd, syntax. Formen är i fokus.
- Kreativitet. Skribenten ska vara engagerad i sitt ämne, gärna ha personliga erfarenheter, ofta narrativa drag i texterna. En personlig röst är viktigt.
- Skrivprocess. Har två sidor. En inre som handlar om att skribenten ska få syn på sina kunskaper och en yttre där skrivandets olika steg betonas: planering, disposition, utkast, respons, bearbetning.
- Genre. Handlar om att förstå vilka slags texter som dyker upp i vilka sammanhang. Genrepedagogik hör hit till exempel.
- Social praktik. Skrivandet är insatt i ett sociala sammanhang och texten är tänkt för en given mottagare som befinner sig i en specifik social situation. ”Viktigt på riktigt”-tanken hör hit t ex.
- Sociopolitiskt perspektiv. Innehåller en kritisk inställning till text och skribenten beaktar frågor om makt, politik, samhälle och individ.
Lärare kan positionera sig i en eller flera av dessa skrivdiskurser.
Avslutning
Denna artikel har handlat om skrivandets formsida. Men skrivandet hämtar sin energi från innehållet, vad man skriver om. Det får inte glömmas.
I slutet kommer en anmärkning som jag finner intressant. Om en elev positionerar sig som skribent på ett visst sätt, kommer det också påverka hur läraren positionerar sig i förhållande till denna elev. Jag drar mig till minnes en elev som var politiskt aktiv och skrev debatterande. Jag som lärare matchade hans texter annorlunda än hans klasskamrater. Jag hjälpte honom att skriva retoriskt och politiskt mer effektiva texter. Och jag hade en annan elev som vad skrivande journalist, vilken jag försökte lära stilfigurer för att hans språk skulle blir mer varierat och effektfullt.
Fråga att diskutera: Vilka textaktiviteter ägnar sig våra elever åt? De uppgifter vi ger dem innebär ju automatiskt att vi styr dem till vissa aktiviteter och bort från andra. Är vi kanske för ensidiga i vårt styrande av vilka aktiviteter eleverna får ägna sig åt?
Calles Läslyft 