Författarna skriver fram en del teori som de sedan använder i sin artikel. Centrala begrepp är literacy, literacypraktik, genre och textaktivitet. Macken-Horiaks uppdelning av språket i tre domäner.
- Vardagsdomän: allas vardagsspråk
- Specialiserad domän: skolspråket, främmande för alla. Utbyggt och abstrakt.
- Reflekterande och kritisk domän. Ännu mer utbyggt så att det möjliggör reflektion och kritik.
Vad är literacypraktik? Ett sätt att svara på frågan är det som Lukes och Freebodys gör i sin resursmodell. En läsare måste lära sig att engagera sig i fyra olika parallella praktiker.
- Kodknäckande: samband mellan ljud och tecken
- Textdeltagande: tolka och göra inferenser i texten
- Textanvändande: förstå olika genrer som per definition finns i olika sociala situationer
- Kritisk och granskande: förstå koppling mellan avsändare och innehåll och budskap
I engelska wikipedia presenteras resursmodellen på detta sätt, möjligen mer klargörande:
- coding competence
- semantic competence
- pragmatic competence
- critical competence
Ett annat sätt är att se läsning som en rörelse, som textrörlighet, ett begrepp som Liberg et al använder. Tre rörligheter har identifierats:
- Textbaserad rörlighet, alltså rörlighet inuti texten. Ex: Identifiera huvudpunkter.
- Utåtriktad textrörlighet, alltså från texten och ut. Ex: Associera till tidigare kunskap.
- Interaktiv textrörlighet, alltså utifrån och in i texten. Ex: Reflektion över textens funktion. Eller över författarens förhållande till sin text, t ex förgivet taganden författaren gjort.
Ju mer utvecklad literacy, desto rörligare läsare.
Inte så förvånande varierar textrörlighet med stöttning, intresse, engagemang, innehåll och abstraktionsgrad. T ex kan no-texter med hög abstraktionsnivå och utan stöttning minska rörligheten dramatiskt. Som lärare behöver jag bli medveten om abstraktionsgraden i de texter jag läser för att veta hur mycket stöttning jag behöver ge kring läsningen. Kanske är det bra att göra elever medvetna om de tre rörligheterna och ställa frågor till dem så att de får träna alla tre rörligheter kring de texter vi arbetar med.
Referenser
Winlund, A, Olvegard, L, Indholm, A (2015): ”Läskompetens i styrdokument och undervisning”. Skolverket.https://lasochskrivportalen.skolverket.se/webcenter/content/conn/Laslyftet/uuid/dDocName:MLPROD032815?rendition=web
Calles Läslyft 