av Ellen Krogh och Ewa Berg Nestlog Läs texten som pdf.
Innan elever skriver ut-texter bör de skriva in-texter. Ut-texter har alltså som syfte att kommunicera med andra som inte ingår i min närmaste kontext.
Modellen den dubbla dialogen presenteras i artikeln. Tanken är att en skribent samtidigt förhåller sig till en genre (konvention) och till sig själv och en läsare (interaktion). Genre kan följas eller brytas och både skribent och läsare finns inskrivna i texten genom olika val, t.ex. ev. tilltal och ordval.
Genrekonventioner är sociala och reglerar hur man beter sig inom en text. När en elev inte följer konventionerna kan det leda till att texten bedöms som irrelevant eller intressant förnyelse av genren.
Ut-texter är alltså att skrivna till läsare utanför klassrummet. Genom att presentera ut-texter på detta sätt blir skillnaden tydlig för elever.
En text kan vara enkel och består då endast av en skrivhandling, t ex argumentera. Insändare är en sådan texttyp. Komplexa texter däremot består av flera skrivhandlingar, t ex debattartikeln som förutom att argumentera också kan berätta exempel, teoretisera om ett fenomen och jämföra och analysera.
Elever ska få bygga upp en bred repertoar av genrer och skrivhandlingar och för att de ska vara möjligt måste elever i alla ämnen få skriva i olika genrer.
I ett stycke finns en temamening, kommentarsmening och en avslutande mening. Detta utvecklas mer på Skrivesenteret. Bl a finns det bra arbetsblad för att elever ska öva att skriva stycken.
Artikeln presenterar centrala texttyper i olika ämnen:
- svenska: berättelse, textkommentar (t ex recensioner) och argumentation
- no: beskrivningar och registreringar
Kvaliteten på elevtexterna hänger nära samman med kvaliteten på de skrivuppgifter de får. Två saker som ger kvalitet är att det finns ett tydligt syfte samt en synlig mottagare. Genom att ut-texter ingår i längre förlopp, t ex anteckningar, diskussioner, tecknade modeller, diagram, dramatiseringar etc, kan kvaliteten på dem höjas.
Att samskriva är ett sätt att höja kvaliteten på ut-texter. Man kan samskriva en hel text eller delar av en text. Man kan samskriva innan eleverna börjar men också under tiden för att visa hur en text kan lyftas. Man kan då ta ett stycke i en text som är enkelt skriven och samskriva den så det blir utvecklat.
Texttriangeln
Texttriangeln (se bilder) är ett användbart redskap för att strukturera både skrivande och responsgivande. Om man vid skrivande har skrivit flera in-texter kan man vid början av arbetet med ut-texter följa texttriangeln och börja med syfte, läsare och tema och struktur. Allra sist kommer korrekturläsning där man uppmärksammar brister på teckennivå. I realiteten jobbar man på alla nivåer samtidigt, men följer man triangeln har man ändå huvudfokus längst upp och vartefter förskjuts fokus neråt i triangeln. Undervisning läggs upp så, responsgivning från lärare och kamrater läggs upp så, liksom självbedömning av text.
Referenser
Krogh, Ellen och Berg Nestlog, Ewa (2015): ”Skrivuppgifter och samskrivning”. Skolverket. Läs som pdf.
Calles Läslyft 