av Kristina Danielsson och Ellen Krogh
Lättläst och praktisk artikel.
En modalitet har flera tänkbara förhållanden till en annan: komplettera, kontrastera, kommentera, exemplifiera eller dubblera.
Att undersöka modelltexter är ett sätt att förstå vilka val en författare gjort och vad dessa val innebär för texten. Modelltexterna kan komma både utifrån och från eleverna själva. Det är bra om modelltexterna inspirerar men inte går att kopiera. Ett sätt är att de kommer från ett annat ämnesområde men har en struktur som är användbar, vilket gör att eleverna aktivt måste omforma samtidigt som de också kan luta sig mot något i modelltexten.
Labbrapporter följer IMRoD.-strukturen. För mig ny förkortning.
- Inledning
- Metod
- Resultat
Och - Diskussion
Andra drag i dessa rapporter är: passivformer, preteritum, multimodalitet där modaliteter dubblerar varandra och nominaliseringar.
En klass (åk 5) skrev faktaböcker om det gamla Egypten. De instruerades att skriva för elever i åk 6, vilket ledde till att de måste behålla det aktuella fackspråket och skriva på samma ämnesmässiga nivå.
En text handlade om Tutankhamon. Textens början presenterade fakta och skrivhandlingen bakom är kunskapsorganiserande och beskrivande. I slutet ger eleven två tänkbara förklaringar till hans tidiga död. Den delen av texten är förklarande och därmed kunskapsutvecklande. (Jag undrar här om förklaringar alltid ses som kunskapsutvecklande.)
När man granskar texter ihop med elever kan följande frågor ställas:
- Vilket är skribentens syfte? Vem är läsare? Vad innehåller texten? Vilken känsla vill den förmedla?
- Hur fungerar valda modaliteter i förhållande till valt syfte, tänkt läsare och förmedling av innehåll/känsla?
- Hur samspelar textens olika delar?
Till sist
Det är bra att istället för att peka ut problem i en text, låta eleverna ge förbättringstips till textens författare. (Jmf med lässtrategin questioning the author.)
Vidare läsning
Graham & Perin (2007). Writing next. Effective strategies.. Läs som pdf.
Calles Läslyft 